Vi måste konstruera en skola som levererar

Kunskapsresultaten i både grund- och gymnasieskolan är uppseendeväckande låga men i debatten saknas nytänkande och lösningar, menar Per Andersson, som varit verksam i utbildningssystemet i mer än 30 år.
Kunskapsresultaten i både grund- och gymnasieskolan är uppseendeväckande låga men i debatten saknas nytänkande och lösningar, menar Per Andersson, som varit verksam i utbildningssystemet i mer än 30 år.

Skoldebatten saknar nytänkande och lösningar. Politiker från alla partier står handfallna inför skolans stora problem, med avgörande konsekvenser också för samhället i övrigt.

Debatt 3 april 2023 05:32
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Kunskapsresultaten i både grund- och gymnasieskolan är uppseendeväckande låga, har sjunkit under lång tid, är i själva verket ännu sämre än statistiken visar och är mer ojämnt fördelade än någonsin. Mer än varannan gymnasieelev klarar inte utbildningen som han eller hon antagits till, och redan dessförinnan är det en fjärdedel av eleverna i grundskolan som inte når kunskapskraven där. Men skolorna får lika mycket betalt av skattemedel oavsett hur dåliga de är, eller snarare mer pengar ju sämre de presterar. Dessutom får samhället en kostbar reparationsnota för elever som drabbats av skolans misslyckande, och framför allt får eleven själv en kringskuren frihet att forma sitt liv.

Vi måste konstruera en skola som levererar. Varje bärande moment i skolsystemet fallerar och behöver byggas om:

• Inrätta en Utbildningsberedning, liknande Försvarsberedningen, som fortlöpande ser över vilken kunskap eleverna och samhället behöver. Idag saknas viktig kunskap i utbildningens föreskrivna innehåll.

• Skriv helt nya kursplaner, som klart och konkret säger vad eleven ska kunna efter genomgången utbildning. Idag är styrdokumenten så krångliga och abstrakta att det är omöjligt att veta vad eleven behöver lära sig för ett visst betyg. De har låg styreffekt och äventyrar en likvärdig utbildning och rättvis bedömning.

• Inför betyg i ordning och ansvarstagande samt nolltolerans mot störd undervisning. Studiero är en förutsättning för lärande. Alla ska kunna trivas i skolan, och det är inte orimligt att kräva att ingen saboterar för andra och att var och en tar vara på möjligheten att få lära sig det man behöver för vuxenlivet.

• Skickliga lärare och skolledare måste få kosta. Varje satsad krona som leder till avsett utbildningsresultat är en lönsam investering. Ett misslyckande blir mycket dyrare. Om det märks att skolan levererar resultat som gör skillnad för elever och samhälle, höjs lärarnas status och fler söker sig till det samhällsbärande yrket.

• I varje ämne ska eleven ha en informativ, förklarande och aktiverande lärobok. Den ger tryggheten att ha kontroll över kursens hela pensum och möjliggör läsning i egen takt.

• Skolans arbete måste tydligare inriktas på att åstadkomma resultat. Framgången följer av lärarnas professionella kreativitet i utformning och genomförande av vad som behövs för att eleverna ska nå utbildningens mål. Det innebär ständig omprövning och förnyelse, dessutom utifrån varje elevs förutsättningar och behov.

• Inför oberoende bedömning av elevernas kunskaper. Att den undervisande läraren betygssätter sina egna elever och därmed sin egen arbetsinsats innebär risk för rättsosäkerhet och betygsinflation. I stället bör staten anordna digitala prov och muntlig examination med opartiska lärare från andra skolor.

• Skolinspektionens kontroll måste reformeras så att den både utkräver ansvar och effektivt leder till förbättring av skolornas processer och resultat. De utvecklingsdrivande mekanismer som finns i gällande mål- och resultatstyrning används inte, utan tillsynen bedrivs som om forna tiders regelstyrning fanns kvar.

• En skola ska få full betalning först efter leverans, när eleven har klarat sin utbildning. Eleven, som därmed gjort en viktig insats för sig själv och samhället, tilldelas samtidigt en penningpremie.

Så får vi ordning på den svenska skolan.


 
 
 
 
 
 
Ämnen du kan följa