Ambulansens nya verklighet oförenligt med familjeliv

Håkan Eriksson Sandor är ambulanssjuksköterska i Region Kalmar län och menar att de nya arbetstidsreglerna snarare ställer till det än underlättar för personalen.
Håkan Eriksson Sandor är ambulanssjuksköterska i Region Kalmar län och menar att de nya arbetstidsreglerna snarare ställer till det än underlättar för personalen.

Undertecknad har sedan 1990 arbetat inom ambulanssjukvården. Att arbeta på ambulans innebär mycket ansvar med en stor del avancerad sjukvård, problemlösning och att aldrig veta vad som väntar för arbetsuppgifter nästa minut.

Insändare 13 oktober 2023 05:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I Region Kalmar län (och andra regioner och stationer med lägre larmfrekvens) arbetade alla fram till den 1 oktober hela dygn. Något som inte setts som ett problem på mindre orter. Det fanns alltid en stund man kunde vila mellan larmen. På natten hade vi jour med lägre timersättning, vilket innebar att vi hade rätt att sova om det inte var några larm. Kom det larm nattetid hade vi oftast hunnit vila en timme eller ett par. Väl hemma efter larm blev det återigen lite sömn. Dagen efter var som efter vilket nattarbete som helst. Man sov ett par timmar och så var man inne i normal rytm igen. Enligt dygnsschemat var vi alltid lediga minst två dygn, men relativt ofta även tre dygn eller mer. Det vill säga gott om tid för återhämtning.

Den 1 oktober genomfördes en överenskommelse mellan SKR, fackliga organisationer och arbetsgivare. Överenskommelsen grundade sig på ett arbetstidsdirektiv från EU som i korta ordalag går ut på att dygnstjänstgöring förbjuds och att alla anställda ska erbjudas 11 timmars dygnsvila. Nu när vi står inför konsekvenserna av överenskommelsen låter alltfler röster göra gällande att den inte alls ligger i linje med vad EU egentligen säger. Att parterna har dragit överenskommelsen betydligt längre än vad som var tvunget och att det fanns möjlighet att undanta både ambulans och räddningstjänst från direktivet. Något man valt att inte ta hänsyn till.

 

Så för att idag kunna hålla ambulansverksamheten igång och ändå hålla sig till överenskommelsen har vi dag varje dag i Region Kalmar ett antal ambulanser stående på grund av personalbrist. Som om inte det vore nog har vi också massor av övertid. Övertid som ska kompenseras nästkommande dygn och innebär ytterligare avställda ambulanser. Den gångna veckan har flera långtransporter påbörjats i slutet av arbetspasset och som fått till följd att personal kommit hem och avslutat tjänstgöring fem-sex timmar efter ordinarie arbetstid. Tid som måste tas ut på nästkommande arbetspass. Tid som personal inte får jobba, utan går hem med kompensationslön.

Direktivets konsekvens med ställda bilar har också medfört att antal larm ökat på de bilar som är kvar. Responstiden (tiden från larm till patient) ökar också då de bilar som finns och är lediga får köra till andra områden där det borde funnits en ambulans, men som är avställd. Lunch för personalen som alltid gått att lösa är inte längre en garanti att få då larmen ökat i frekvens. 

 

Situationen för de anställda är idag ohållbar. Ingen vet var de ska vara. Man vet inte vem man ska jobba med och man vet inte om det finns extra resurser att få vid allvarliga larm. Man vet heller inte när man kommer hem. Privatlivet går inte att planera då vi inte vet om vi blir fyra, fem eller sex timmar sena hem från jobbet. 

Att som barnfamilj alltid behöva ha backup när du ska jobba ifall du inte kommer hem som planerat. Vem ska då hämta barnen? Vem ska laga middag och vem ska lägga dom? Kan man låta barnen ha kvällsaktiveter då man inte vet om man kan vare sig skjutsa eller hämta? Vilken förskola/dagis har öppet fram till midnatt? Man kan heller inte boka sig på egen aktivitet då risken är stor att man inte slutar den tid jag ska.

Nu har Region Kalmar beslutat sig för att söka dispens för att i framtiden bemanna upp med mer personal. Dock kvarstår problemet med ständig övertid och att inte kunna planera sitt liv vid sidan av jobbet.

Arbetstidsdirektivet som skulle stärka arbetstagarnas rätt till vila och återhämtning har fått helt motsatt effekt och borde snarast möjligt förpassas i papperskorgen där det hör hemma. För aldrig har vi varit så trötta, haft så liten möjlighet till återhämtning eller tvingats till ett yrkesliv som inte är förenligt med familj. 


 
 
 
 
 
 
Ämnen du kan följa