Den lilla människan vill alltid få rätt

För mig är Bibeln inte heligare än någon annan bunt med papper. Detsamma gäller Koranen, den judiska Toran och hinduismens Bhagavad Gita. Innehållet är däremot något helt annat. Budskapet kan aldrig förstöras av att någon bränner en bunt papper.

Krönika 23 april 2022 10:00
Detta är en ledarkrönika.

Påskhelgens kravaller i bland annat Linköping och Norrköping nådde ut i världen. Världens media visade bilder på brinnande polisbilar och stenkastande människor. Flera poliser skadades och enligt Linköpings chefsåklagare Eva Nemec Nordh var det även kvinnor och barn som deltog. Enligt polisen var en tredjedel av stenkastarna tidigare kända som gängmedlemmar, en tredjedel ska ha varit småkriminella och en tredjedel okända.

 

Oavsett fördelningen är det naturligtvis förkastligt. Polisen ska inte vara och kan inte vara en måltavla när deras uppgift är att försvara demokratin och yttrandefriheten. Samtidigt kan vi inte tumma på demokratin och yttrandefriheten, vilket betyder att det är en medborgerlig rättighet att bränna vilken bok det vara månde. Sedan kan man tycka vad man vill om det, om det osmakliga i att medvetet kränka en grupp människor.

Det är alltså för och emot, å ena sidan, å andra sidan. Lite veligt kan tyckas, men det är det som är demokrati. Vi stöper och blöter, vi resonerar och vi är inte alltid överens, inte annat än att vi står för allas rätt att uttrycka sina åsikter.

Däremot tror jag inte vi ska göra oss några illusioner över dansken Rasmus Paludan, som leder det högerextrema partiet Stram Kurs, eller de som kastade sten och brände bilar. Danskens syfte har aldrig varit något annat än att skapa kaos och kravaller. Allt för att gräva ett stort, brett dike mellan olika befolkningsgrupper. Den stora merparten av stenkastarna och bilbrännarna har å sin sida aldrig haft studier av Koranen som något av sina större intressen. För det stora flertalet handlar det uteslutande om att få en möjlighet, hitta en orsak att attackera polisen. Vad gäller de kriminella gängen handlar det om att visa att de har kontroll över de egna områdena. Paradoxalt sett så är båda parterna helt ense om att det här är en bra idé: ”Bränn du koranen dansk– så kan vi kasta sten på polisen!”

Det går naturligtvis att kritisera polisen, som gett tillstånd till den här typen av manifestationer. Det går nämligen att neka tillstånd om det finns risk att lagen om allmän ordning inte går att garantera. Stockholmspolisens biträdande kommenderingschef Carolina Paasikivi nekade Paludan tillstånd till nio manifestationer i olika områden i Stockholm 2020. Till Expressen sa hon: ”Vi gör bedömningen att det sammantaget riskerar att uppstå en situation som innebär så allvarliga hot mot allmän ordning och säkerhet att vi inte kan meddela tillståndet.” Så enkelt kunde alltså kaoset ha undvikits.

 

Men med det sagt vill jag göra ett tankeexperiment. Och jag vill understryka att jag inte gör det för att kränka någon. Inte heller vill jag påstå att det ens är görligt. Det handlar om en idé om att desarmera den uppkomna situationen. Att ta ifrån Paludan hans vapen att skapa kaos och kravaller, och att ta ifrån stenkastarnas argument för att kasta sten och bränna polisbilar. 

Utifrån en aspekt är Bibeln inte mer helig än någon annan bunt papper som satts ihop. Utifrån samma aspekt är det bara en bunt papper. Man kan göra samma definition på Koranen, den judiska Toran och hinduismens Bhagavad Gita. Innehållet och budskapet är däremot något annat. Innehållet och budskapet kan aldrig förstöras av att någon startar en offentlig brasa. Innehållet och budskapet lever vidare och kan aldrig utplånas. Det är i allra högsta grad levande. De olika religionerna är så oändligt mycket större och mer livskraftiga än att någon Paludan med en ask med tändstickor kan ändra på det, eller för all del några som kastar sten.

Alltså tänker jag mig en präst, en rabbi och en imam som möter Paludan när han ska bränna Koranen, som räcker honom en Bibel, Toran och ytterligare en Koran och möjligen en ask tändstickor och säger: "Varsågod, bränn du bunten med papper, men tro inte för ett ögonblick att du bränner något innehåll eller någon tro. Vi förstår att du vill kränka oss och tyvärr får vi erkänna att vi blir kränkta, men vi är större än vad du är och väljer att se det på ett annat sätt.” 

 

Jag inser naturligtvis att tankeexperimentet inte är realistiskt. Jag är som vanligt mer än lovligt naiv – jag brukar bli beskylld för det emellanåt och ibland är det helt riktigt. Tankeexperimentet är naivt, eftersom de olika religionerna inte är eniga sinsemellan, eller ens inom varje enskild religion, och det är ju så det ska vara – i god sämja bryter vi åsikter. Och skulle någon präst, rabbi eller imam få för sig att göra något liknande skulle det med största sannolikhet få stora konsekvenser. Uteslutning, bannlysning eller något annat.

Avslutningsvis och för att vara extra tydlig. Jag har full förståelse och djup respekt för alla de som anser att brännande av religiösa skrifter är helgerån. 


 
 
 
 
 
 

Ämnen du kan följa
Daniel Söderqvist krönika

Daniel Söderqvist: Om jag jobbar? Jo – men nu tar jag semester • Därför blev relationen med läkaren en smula frostig

Om jag jobbar? Jo – men nu tar jag semester • Därför blev relationen med läkaren en smula frostig

Daniel Söderqvist: Konsekvenserna av kriget i Ukraina sprider sig som ringar på vattnet

Konsekvenserna av kriget i Ukraina sprider sig som ringar på vattnet

Daniel Söderqvist: Medias uppgift är att granska och ifrågasätta, men inte att döma

Medias uppgift är att granska och ifrågasätta, men inte att döma

Daniel Söderqvist: Att våga steget ut på sjuttio tusen famnars djup • Förverkligandet av drömmar kan vara – att öppna tatueringsstudio

Att våga steget ut på sjuttio tusen famnars djup • Förverkligandet av drömmar kan vara – att öppna tatueringsstudio

Daniel Söderqvist: Det är dumt att tänka på alla invandrare som en grupp

Det är dumt att tänka på alla invandrare som en grupp
Visa fler